Lagom till påsk har regeringen lämnat ifrån sig en stor mängd propositioner och skrivelser. Kanske hoppades de att det skulle avhålla oss från att skriva så många följdmotioner eftersom sista motionsdag i många fall lagts direkt efter påsk. De misstar sig som vanligt.Vi i utrikesutskottet, har bland annat fått skrivelsen om samstämmighet för utveckling – Att möta globala utmaningar – på vårt bord. Enligt regeringen är migrationsströmmar en av de utmaningarna.
Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU), som alla partier under förra mandatperioden ställde sig bakom, grundar sig i ett rättighetsperspektiv och ska genomsyras av de fattigas perspektiv. Det gäller naturligtvis också för migrationspolitiken. I skrivelsen betonas att alla politikområden ska utgå från PGU:n. .
I den skrivelse jag nu sitter och läser lovordar regeringen det arbete den själv gjort under året just på migrationsområdet. Jag har en helt annan uppfattning. Särskilt i den del som handlar om asylpolitiken där regeringen prioriterar återvändande och vill sätta stopp för möjligheten att söka asyl på annat sätt än som kvotflykting. Jag anser att det klart strider mot Sveriges PGU, som också ska genomsyra vårt arbete i EU.
Bilden jag har är att regeringen inte drev särskilt mycket under ordförandeskapet i EU men att Stockholmsprogrammets asyl- och migrationsdel var ett undantag. En harmoniserad asylpolitik skulle i praktiken kunna vara positivt om den ledde till att höja standarden i medlemsländerna. Istället ser vi en kapplöpning mot botten där länderna försöker övertrumfa varandra med en så restriktiv politik som möjligt. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande är det meningen att minimireglerna ska bort.
Bland det värsta i EU:s asylpolitik de senaste åren är det fokus som lagts på återvändande. ”Illegala” invandrare, det vill säga de som inte kvalar in i det snäva begreppet politisk flykting, ska skickas tillbaka. Har du flytt på grund av krig, klimat, miljö, ekonomisk misär etcetera så är du helt enkelt inte välkommen i EU. 2009 utsågs av Sveriges regering till återvändandeåret och många extramiljoner anslogs för att skicka människor tillbaka till sina hemländer. Stöd för regeringens agerande finns i det såkallade skammens direktiv (återvändandedirektivet).
Återvändandeåret pågår fortfarande och deportationer med den gemensamma gränsstyrkan Frontex hjälp i chartrade plan där ”återvändande” från olika länder plockas upp på vägen och transporteras vidare till hemländerna är vardagsmat. Att vi svärtar ner Sveriges rykte i världen bryr sig inte migrationsministern om. Den smällen får utrikesministern istället ta i sina kontakter med andra länder. Vi har inte heller något ansvar för vad som händer när de väl passerat passkontrollen. Blir du fängslad – inte vårt problem. Dör du – inte vårt problem. Det är den egna staten som har ansvar för att skydda sina medborgare, svarar migrationsninister Tobias Billström.
I början av mandatperioden verkade Billström skeptisk till både Frontex och mycket annat i den gemensamma migrationspolitiken och det fanns en relativ samsyn mellan opposition och majoritet. Nu har han köpt allt med hull och hår och ser bara samordningsvinster. Att Frontex personal ska få utbildning i asylrätt och mänskliga rättigheter köper honom ett gott samvete. Flera av allianspartiernas ledamöter trodde uppriktigt att Frontex uppdrag var att rädda liv och raljerade över oss som påpekade att så inte var fallet. Så fel de hade. Frontex uppdrag är att helst stoppa människor redan innan de når EU. Och Frontex får ständigt fler befogenheter utan att vår regering motsätter sig det.
I återvändandedirektivet fastställs också att människor kan sitta upp till 18 månader i fängsligt förvar utan att ha begått något brott. För Sveriges del innebär det att det åtminstone sätts en gräns för hur länge vi får spärra in människor. I Spanien var gränsen tidigare 40 dagar så för dem är det en mycket klar försämring. Men frågan varje normalt funtad person bör ställa sig är på vilken grund medlemsländerna ska få lov att spärra in människor som inte begått brott under så långa perioder. Vår regering säger till och med nej till bra förslag som kommissionen lägger fram för att förändra både återvändandedirektivet och andra regelverk.
Det stora problemet är att den europeiska migrationspolitiken till mycket stor del drivs på av de högerextrema krafter som är starka i bl.a. Italien och Frankrike och som i vissa fall ingår i regeringsunderlag runtom i EU-länderna. Sverige tillhör, trots all kritik jag har mot vårt asylsystem, faktiskt de bättre än så länge. Men vad händer om det blir dött lopp i valet i höst och om Sverigedemokraterna blir vågmästare? Kommer alliansen ge dem inflytande för att kunna behålla makten? Vi har sagt blankt nej till det.
Vi rödgröna rör oss sakta men säkert i en positiv riktning också på asylrättens område. Vi står alla upp för en förändring i en humanare riktning och vi vill rätta till de lagtolkningar som gått i motsatt riktning mot vad riksdagsledamöterna menade när de röstade för den nya utlänningslagen. Vi är nu också överens om att underlätta för anhöriga att söka uppehållstillstånd utan att behöva åka till hemlandet, precis som det faktiskt var tänkt när lagen ändrades på 90-talet. Vi har en lång väg att gå men det börjar gå åt rätt håll.
För den som vill läsa mer om hur deportationer går till finns en hel del på min blogg.
Bodil Ceballos
Grön riksdagsledamot
Ordförklaringar:
Proposition – Ett förslag till beslut som regeringen eller statsrådet lägger fram inför riksdagen.
Motion – Förslag till riksdagen från en eller flera ledamöter. En motion är ofta ett motförslag till en proposition.
Skrivelse – skriftligt meddelande från riksdag till regering eller från regering till riksdag. Kan både handla om ett beslut som ska verkställas eller en rapport.
Kvotflykting - En person som inom ramen för ett asyllands flyktingkvot kommer till landet genom en organiserad överföring; det hela anordnas i samarbete med FN:s flyktingkommissariat, ofta från flyktingläger.
Stockholmsprogrammet – EU:s säkerhetsstrategi under de närmaste 5 åren. Namnet kommer av det Svenska ordförandeskapet. I programmet står bland annat att terrorism inom EU ska bekämpas genom ett maximalt informationsflöde om de egna medborgarna, både inom unionen och med USA
Frontex – En myndighet som har till uppgift att bevaka EU:s gränser till länder som inte är medlemmar i EU.
Lissabonfördraget – EU:s nya fördrag som trädde i kraft den 1 december 2009. Fördraget innebär bland annat att EU-länderna får en mer gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.
Källor: Wikipedia och Riksdagens hemsida
